Vart ska jag ta vägen? Klockan är nu i skrivande 05.33, och jag har förvärkar utan dess like. Jag sover, men jag känner ändå den där smärtan i bakhuvudet medans jag sover. Den försvinner liksom inte. Det är andra natten nu?
Haft förvärkar under hela dagen i allt sorterande och organiserande som liksom inte riktigt har släppt och som jag är så sätter jag mig inte ner eller går och vilar utan tänker ”att de är lugnt” men nu har de blivit värre. Förvärkarna är liksom starkare. Dock är de inget som kommer och går i jämna mellanrum utan har haft som en lång värk sen igår natt tills inatt som hållt i sig under hela dagen igår?
Vi har iallafall tis hos doktorn klockan 11.00 så då får vi ta ett snack, tror de är mer än normalt i denna vecka. Kroppen förbereder ju sig på förlossning lika så bebis. Så de är väl inget konstigt.
Som pricken över i:et så är de världens dundrande utanför fönstret, de regnar åskar och blixtrar. Är så rädd för sånt oväder, speciellt när de blixtrar och åskar. Men måste erkänna att de också kan vara lite små mysigt ibland. Ni vet när man blir den mesiga flickvännen och kryper ner i famnen på sin partner och bara vill få känna sig rädd men skyddad haha? Eller bara jag som tycker de? Haha…
Näe, ska försöka somna om igen till ljudet av regnet och den låga åskan. Så vi kommer iväg i tid imorgon.
Spolar tillbaka tiden och bjuder på denna lilla bebis bild på Lila. Kan inte förstå att snart så har vi en till sån liten tjej sovandes på våra famnar. Åh. Ni förgyller mitt liv. Är så lyckligt lottad.
Kramis!
